Om bygden
(Neder-)Kalix vidsträckta socken vid Bottenvikens strand rymmer många byar och även många minnen från forna dar. När de första bosättarna kom hit vet man inte, klart är dock att det fanns folk här långt tidigare än vad man lärt ut i historieböckerna. Kalix nämns första gången på 1472 då kyrkan visiterades. Kanske var det en egen socken ännu tidigare. Vid denna tid var Kalix socken långt större än i dag. Allt eftersom folkmängden ökat och prästsläkterna expanderat har även antalet kyrksocknar ökat. 1539 års skattlängd tar upp 33 byar i Kalix, alla utom vårt Korpikå ligger vid de stora älvarna. medan Korpikå ligger ut i "obygden". Men precis som socknarna blev fler ökade också antalet byar, nybyggen kom till och det tidvis i rask takt. Lomben och Granån är exempel på sådana nybyggen som kan sägas härstamma från Korpikån. Ofta var det just också nybyggar-ättlingar som i sin tur tog upp nya nybyggen.

Om författaren
Henry Sandberg heter mannen som sammanställt materialet på denna hemsida. För tillfället bor han i Hägersten söder om Stockholm, men det är i Kalix han är född och där har han de flesta av sina anor. Tidigare arbetade han inom reklambranchen men de senaste åren som pensionär har han fritidsforskat. Intresset för Kalixbygden är genuint och då framför allt för Korpikå, där släkten bott sedan urminnes tider, nåja minst sedan 1400-talet. Undertecknad har fått den stora äran att presentera detta forskningsprojekt i en internetversion så att intresserade kan ta del av materialet och förhoppningsvis komma med tips och kompletteringar. Undertecknad är precis som Henry fritidsforskare med många anor från Kalix-bygden. Beroende på hur man räknar är jag och Henry släkt på ett tio-tjugotal olika vis, ofta med just Korpikå som den gemensamma nämnaren.

 Varför på internet?
Den stora mötesplatsen för släkt och hembygdsforskare har den senaste tiden blivit via internet. Forskarkollegor från hela landet kan mötas och utbyta fakta, utan att behöva resa långväga. Tänk bara på alla Kalixättlingar som finns i t.ex. Umeå, Stockholm och USA. Frågor och svar kan transporteras från Malmö till New York på några få ögonblick, och bara någon timme senare kan en gåta få sin lösning. Men det är inte bara tidsfaktorn som är fördelen utan även spriddningsbredden. Forskningen blir inte något för byrålådan utan alla intresserade kan ta del av uppgifterna och också komplettera med nya spännande uppgifter! (Detta ser vi fram emot!!!). Vill Du lämna uppgifter så e-posta dem till adressen forskare@hotmail.com 

Fakta och fabel (om källornas trovärdighet mm)
Många släkt- och bygdeforskare från Kalix med omnejd har hjälpt till med fakta, tips och idéer, ändå finns många frågetecken kvar att räta ut. Vissa frågor kommer aldrig att få ett svar, det är viktigt att notera. Viktigt är också att kanske är inte allt sant och korrekt. Präster och mantalsskrivare kan ha vilseletts av eller bara missuppfattat bybornas lämnade uppgifter. Inte nog sällan är heller källmaterialet skadat av brand, mögel och tidens tand. Vissa textavsnitt är alltså svårlästa, vilket kan påverka tolkningen. I texten har Henry uttryckligen skrivit när han "fablar på djupt vattet", dvs gör lösa antaganden. Eftersom detta inte är ett "akademiskt arbete" är det författaren fritt att ta sig sådana friheter. Om den första nybyggarens barn hette Per eller Jöns kan också vara ganska oväsentligt. Främst ska man se detta jättearbete som en del av byns historia, inte de enskilda individernas. En historia blir dessutom sällan sämre av att man blandar sanning med saga!

Hur får jag använda materialet?
Stor möda ligger bakom detta arbete, nyttjar Du materialet vänligen uppge källa. Har Du nytta av denna sammanställning över Korpikåns inbyggare så vänligen skriv en rad till oss och tala om det. Kanske kan vi ta hjälp av varandra i något annat spörsmål! Hör av dig antingen via konventionellt brev eller via e-post. Denna källa skall alltid refereras som tryckt, dvs "Sandberg Henry, Korpikås inbyggare 1450-1920, Hägersten 1998". Vänligen observera att den nya något överilade svenska personuppgiftslagen inte tillåter publisering av dessa uppgifter på en svensk domän, utan alla berördas uttryckliga tillstånd!

Hur tyder man materialet?
Korpikå är en by med många bydelar och gårdar/lägenheter. Bykärnan delas dessutom utav Korpikån. I texten listas varje gård för sig, därefter kommer torp och lägenheter, samt soldater, sist kommer lite avslutande kommentarer. [Av praktiska skäl har materialet lagts i flera filer, vilket dock förhoppningsvis inte ska försvåra läsandet] 
Under varje gårdsnamn listas inbyggarna familjevis. Husbonden först, sedan hans hustru och barn. Ibland har källorna varit generösa och även medtagit namn på pigor och drängar, om de finns medtagna är det i avsnittet torpare och inhyses.
Om personen flyttat ifrån eller till något annat ställe (inom Korpikå, men annan gård) så anges det som blå understrukna s.k. länkar. Genom att klicka på dessa kommer fokus att riktas till hänvisad text [för att komma tillbaka till föregående ställe, använd "back-funktionen", i läsarens knapprad.] 
Om personen flyttat från/till annan by markeras detta endast som kursivtext. Eftersom många andra byar också har sina forskare är säker även dessa tidigare/senare öden utredda även om de inte finns i internetversion. På särskild sida finns det orts- och personregister för att underlätta en snabb sökning i materialet.
Man ska vara medveten om att materialet från äldsta tid (före husförhörslängdernas tillkomst ca 1730) inte tar upp mer än de som var skattpliktiga, dvs varken åldringar, fattiga eller barn tas upp annat än som streck i kolumner. Av bland annat utrymmesskäl kan inte denna digra skara anonyma människoöden presenteras i detta material, som trots detta utgör dryga åttiosidor text! Med hjälp av bouppteckningar och domböcker kan man göra materialet ännu mer personhistoriskt, intresserade forskare får gärna bidra, materialet finns i Härnösand...
Fakta och diskussioner som kommit till efter Henrys senaste edition är satta inom klammer, samt anges med källa!

 Waste och Trond, norrmän eller valloner?
Stefan E Sundbäck har i Kalix forskarnytt kastat fram tanken om att bröderna Waste och Trond Persson skulle vara flyktingar undan religionsförföljelse i Belgien. Med hjälp av helgon med anknytning till Kontinentaleuropa med namn liknande Waste och Trond försöker han leda fram till detta resonemang. Det ska klart sägas att resonemanget har sina poänger, bl.a. med släktens samröre med 1700-talets gruv- och bruksnäringar och de religiösa fritänkandet. Men så länge det inte är bevisat annat, är teorin om deras norska ursprung troligare. Någon fader Per har man ju inte kunnat spåra i Kalix och än troligare kan vara att det är på mödernet de ärvt sina något annorlunda namn. Kontakterna med Nordnorge var ju vid denna tid starka, tidvis skattade ju till och med de norska västkustborna till den svenska kronan.