Per Forsberg, doktorand handelshögskolan, GU lade fram en text om: Mäns Berättelser om Båtar

Donsörederierna är omtalade både inom och utom Sverige för sina båtar och sin skicklighet till sjöss. Hur gör de sina bedömningar när de ska skaffa en ny båt? I litteraturen finns det ekonomiska modeller framtagna med vars hjälp redaren ska kunna förutsäga marknaden. Men de på Donsö säger att detta är bara teori och fungerar inte i praktiken. De säger att det handlar om känsla och erfarenhet. Mitt projekt handlar om hur de över upp sin skicklighet genom att ta del av andra aktörers berättelser och omdömen - både inom och utom rederiet.

Ingrid Nilsson-Motevasel, F.D. socialhögskolan, LU, lade fram ett kapitel ur sin avhandling: Män, kvinnor & omsorg - om omsorg som begrepp och handling i mans- och kvinnodominerade yrken. (2000. Socialhögskolan, Lunds universitet, box 23, 221 00 Lund)

I detta kapitel Olika yrken, olika ideal, beskrivs yrkeskultur och yrkesideal och vilka olika typer av omsorgshandlingar som utförs i de olika yrkena som undersökts - fastighetsansvariga, kvarterspoliser, distriktssjuksköterskor och vårdbiträden inom hemtjänst. Syftet är att presentera olikheter i arbetskultur och yrkesideal, samt att ge exempel på vilka omsorgshandlingar som utförs i de olika miljöerna. Här söker jag fånga olika yrkesutövares ideal och beskriva dem med hjälp av beteckningar hämtade från vardagsspråket, som t.ex. den tyste starke mannen, eller den omhändertagande dottern.

Helena Olofsdotter, doktorand statstvetenskap, GU, lade fram en text om: Moraliska situationer och omsorgsstrukturer i staten

Carol Gilligans indelning i två olika etiker knutna till kvinnor respektive män har beskyllts för att vara könsessentialistisk. Denna kritik avväpnas när Gilligans perspektiv kombineras med Simone de Beuavoirs könsuppfattning. Med hjälp av dessa två teoretiker vill jag undersöka om kvinnor förändrat svenska statens form under de senaste trettio åren. På seminariet presenteras en arbetsversion av det köns- och etikteoretiska kapitlet i min kommande avhandling.

Berit Larsson, HSFR-doktorand i jämställdhetsforskning med inriktning på filosofi, GU, lade fram en text om: KÖNSSKILLNAD OCH FOLKBILDNING

Texten utgår från en konkret verksamhet i heterogena kvinnogrupper och problematiserar olikhet men farmför allt den komplexitet som följer av olikhet. Den riktar kritik mot den folkbildning som, enligt Larssons mening, mer än många andra värnat en patriarkal ordning. Detta trots att det funnits en folkbildningsinstitution vars huvudsakliga uppgift varit att problematisera könsmaktsordningar.

Tobias Pettersson, doktorand musikvetenskap. GU, lägger fram en text (kan fås två veckor innan) där han undersöker genren musikhistorisk handbok och dess plats i svensk musikhistoria, med fokus kring sekelskiftet 1900.

Genren är en del av etablerandet av musikgenrerna konstmusik, folkmusik och populärmusik, vilka sågs som moralisk-stilistiska kategorier. Människan ansågs bli andligt höjd - bildad - medelst konstmusik, men fördärvad av populärmusik. I argumentationen för "naturligheten" i detta musikaliska värdesystem använde man genusdiskurser, hämtade från tidens borgerliga könsideologier. "Sanningen" om and-igt höjande - manlig - musik "garanterades" av bildade män. Handboken är också en del av svensk musikforskning, vilket fått konsekvenser både för forskar- och forskningsideal.

Heldagsseminarium om Forskning om Kön i akademin

Ulla-Britt Wennerström, doktorand i sociologi GU, arbetar med ett avhandlingsprojekt med arbetstiteln 'Social rörlighet i kvinnoperspektiv' och presenterar paper (kan fås två veckor innan) utifrån analys av intervjuer med kvinnliga klassresenärer. Innehållet kommer att röra drivkrafter bakom kvinnors uppåtgående sociala rörlighet, från uppväxt i arbetarklass till nuvarande tillhörighet i medelklass, via egen utbildning och professionell yrkesutövning. (Exakt titel meddelas senare)