Släkten Sunnqvist 

och släkten Åkermans äldsta led

*

The Sunnqvist family

and the first generations of the Åkerman family

*

© Martin Sunnqvist 2004

 

På svenska

 

In English

 
     Släkterna Åkerman och Sunnqvist har samma agnatiska ursprung. Båda släkterna finns med i boken Svenska Släktkalendern 2003. Nedanstående text är till största delen hämtad från inledningarna till de båda släktartiklarna.      The Families Åkerman and Sunnqvist have the same agnatic descent. Both families are represented in the book Svenska Släktkalendern 2003. Most of the text below comes from the introductions to the two articles there.
     Släkternas äldste kände stamfader är Rikolf, känd 1564–1600, bonde i Berge i Frösö socken i Jämtland, som på den tiden tillhörde Norge. Det norska förnamnet, skrivet Rickolff (1568) etc., på fornnorska Ríkólfr, motsvarar fornsvenskans Rikulf. Ett tjockt l-uttal bidrog till att namnet från 1600-talets början uppfattades som en form av Rikard, nämligen Rickor(d), senare försvenskad till Rikard. Rikolf själv skrivs Rickor 1600 och hans äldste son, bonden och lagrättsmannen Olof Rickordsen, känd 1600–37, först boende i Långåker, sedan i Berge från 1601 (efter faderns död eller tillbakaträdande), skrivs i ett belägg Richolfßon ännu 1612. Olof ägde också jord i Hållskaven i Ås socken som han tilldömdes i egenskap av näste arvinge därtill, vilket framkommer i ett protokoll 1601 (”Kronnens Sager” i Från norska riksarkivet överlämnade räkenskaper och handlingar, volym 1:4, i Riksarkivet). -- I lagrätterna fanns tolv lagrättsmän. De var bönder och agerade som domare med hjälp av en lagman, som kunde och tolkade lagen (se Jämtlands och Härjedalens historia, band I, s. 510 ff., och Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, art. lagman).       The first known ancestor of the two families is Rikolf, known 1564–1600, peasant at Berge in the parish of Frösö in Jämtland, which at that time was a part of Norway. The Norwegian given name, written Rickolff (1568) etc., in ancient Norwegian Ríkólfr, corresponds to the ancient Swedish Rikulf. A thick pronunciation of the ’l’ contributed to the fact that the name from the beginning of the 17th century was understood as a form of the name Richard, videlicet Rickor(d), later modified to the Swedish Rikard (Richard). Rikolf himself was called Rickor in 1600 and his eldest son, the peasant and juryman in the local court Olof Richordsen, known 1600–37, at first living at Långåker, then at Berge after 1601 (when his father had died or retired), was in one document called Richolfßon (the son of Richolf) as late as 1612. Olof also held land at Hållskaven in the parish of Ås. He got the right to hold that land through a judgment of 1601, since he was the next heir to the land (”Kronnens Sager” in Från norska riksarkivet överlämnade räkenskaper och handlingar, volume 1:4, in Riksarkivet, the State Archives). -- In the local courts, there were twelve jurymen (lagrättsmän). They were all peasants and acted as joint judges assisted by a lagman, who knew and interpreted the law (see Jämtlands och Härjedalens historia, volume I, p. 510 etc., and Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, art. lagman). 
     En yngre son till Rikolf, Hemming Rikordsen, känd 1611–37, var bonde och lagrättsman i Långåker, Frösö. Hans patronymikon skrivs i det danska källmaterialet Recharß[en], Rickortzen, Recordß[en] och Richordßen. I nästa generation fullbordades namnglidningen till formen Rikard.      A younger son of Rikolf, Hemming Richordsen, is known 1611–37. He was a peasant and a juryman at Långåker in the parish of Frösö. His surname was written, according to the Danish sources, Recharß[en], Rickortzen, Recordß[en] and Richordßen (the son of Richord). In the next generation, the common name was finally transferred from Rikolf to Richard.   
     Sonen Rikard Hemmingsson, f. 161(4), övertog gården och blev lagrättsman som sin far, d. 1699. I sin egenskap av lagrättsman (tolvman) i Sunne tingslag avlade han den 4 november 1645 – som en följd av att Jämtland blivit en del av det svenska riket – för sig och sina efterkommande trohetsed till drottning Kristina och hennes successorer. På edshandlingen finns hans bomärke: bokstäverna RHS sammanskrivna.  (Bomärket finns i boken Freden i Brömsebro 1645. Trohetsederna med alla undertecknare från Jämtland, Härjedalen och Dalarna, Östersund 2000. Domböcker och landstingsprotokoll finns i Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll I-IV.)        His son, Richard Hemmingsson, b. 161(4), took over the farm and was a juryman like his father; he died in 1699. Being a juryman in the district court of Sunne, he November 4th, 1645, – as an effect of the cession of Jämtland to Sweden – took the oath of allegiance, for himself and his descendants, to the sovereign, Queen Christina, and her successors. On the document of the oath, his house mark can be seen: the letters RHS conjoined.  (The mark is in the book Freden i Brömsebro 1645. Trohetsederna med alla undertecknare från Jämtland, Härjedalen och Dalarna, Östersund 2000. The judgments of the local court are printed in Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll I-IV.) 
    Rikard Hemmingsson gifte sig 163(9) med Märta Månsdotter, f. 162(1/2), d. 1715. De hade minst tre barn: Olof, Kerstin och Erik (se nedan). Kerstin avled i Alsen den 9 januari 1733. I hennes dödsnotis står bland annat vilka hennes föräldrar var och att de hade kristligt och dygdigt uppfostrat såväl henne som ”de andre hennes sÿskon, som till herligit stånd befördrade äro; I sÿnnerhet hennes Broder Erich som är Borgmästare utj Wiborg” (Alsen C:1B). Erik Åkermans härkomst från Långåker bekräftas också i sonen Richard Åkermans självbiografi i Sommelius samling A:2, Lunds universitetsbibliotek.    In 163(9), Richard Hemmingsson married Märta Månsdotter, b. 162(1/2), d. 1715. They had at least three children: Olof, Kerstin and Eric (see below). Kerstin died at Alsen January 9th, 1733. In the record of her death, it says, among other things, who her parents were, and that they had brought her up in Christian and virtuous manners just like they had brought up ’the other her siblings, who were raised to the class of gentlemen, especially her brother Eric who is the mayor of Viborg’ [”de andre hennes sÿskon, som till herligit stånd befördrade äro; I sÿnnerhet hennes Broder Erich som är Borgmästare utj Wiborg”] (church records Alsen, vol. C:1B). The descent of Eric Åkerman from Långåker is also confirmed in the autobiography of his son, Richard Åkerman (the Sommelii collection, vol. A:2, University Library of Lund).  
     Rikard Hemmingssons son Olof Rikardsson var bonde i Långåker, f. 164(3/4), d. 1717. G med Kerstin Torkelsdotter, f. 165(7), d. 1738. Gården övertogs av Olofs son, klockaren i Frösö Rikard Olofsson, f. 1679, d. 1757. G. 1712 med Margareta Bertilsdotter, f 168(9), d 1757. Deras äldste son Bertil Rikardsson, f. 1713, d. 1775, övertog Långåker, medan en yngre son Olof Rikardsson, f. 1724, d. 1755, blev dragon vid livkompaniet, Kungl. Jämtlands dragonregemente, under namnet Åkergren. Genom sitt gifte blev han bonde i Vagle, Frösö. G. 1746 m Kerstin Olofsdotter från Vagle i hennes 1:a gifte, f. 1725, d. 1809 (g. 2:o 1757 med Jonas Olofsson Fahlberg, 3:o 1765 med Per Olofsson Fahlberg). En yngre bror till Bertil och Olof var Per Rikardsson i Slandrom, vars sonsons son Olof Persson, f. 1847, d. 1879, var inspektor och antog namnet Sellström.        Richard Hemmingsson’s son Olof Richardsson was a peasant at Långåker, b. 164(3/4), d. 1717. He married Kerstin Torkelsdotter, b. 165(7), d. 1738. His son, Richard Olofsson, b. 1679, d. 1757, took over the farm, and he was also the parish clerk. In 1712, he married Margareta Bertilsdotter, b. 168(9), d. 1757. Their eldest son Bertil Richardsson, b. 1713, d. 1775, took over Långåker, while a younger son, Olof Richardsson, b. 1724, d. 1755, was a dragoon at the colonel’s company of the Royal Jämtland Dragoon Regiment; as a soldier he used the surname Åkergren. Through his marriage, he then was a peasant at Vagle in the parish of Frösö. In 1746, he married Kerstin Olofsdotter of Vagle in her 1st marriage, b. 1725, d. 1809 (married secondly 1757 to Jonas Olofsson Fahlberg, thirdly 1765 to Per Olofsson Fahlberg). A younger brother of Bertil and Olof was Per Richardsson of Slandrom, whose son’s son’s son Olof Persson, b. 1847, d. 1879, was an inspector and assumed the name Sellström.   
     Olof Rikardsson Åkergrens son bonden Rikard Olofsson, f. 1753, d. 1830, övertog sin mödernegård i Vagle. G. 1780 med Kerstin Ersdotter från Västbyn, Frösö, f. 1760, d. 1833. Deras son Olof Rikardsson Wall, f. 1790, d. 1856, var artillerist vid Jämtlands artilleri, förlagd till Frösö skans och tillhörig Kungl. Svea artilleriregemente. Han var en kort tid på 1840-talet bonde i Stocke, Frösö, och därefter torpare i Västerhus, Frösö. G. 1815 med Maria Ersdotter Korstedt från Västerhus, Frösö, f. 1796, d. 1874.      A son of Olof Richardsson Åkergren was the peasant Richard Olofsson, b. 1753, d. 1830. He took over his mother’s farm at Vagle. In 1780, he married Kerstin Ersdotter of Västbyn in the parish of Frösö, b. 1760, d. 1833. Their son Olof Richardsson Wall, b. 1790, d. 1856, was a soldier of the artillery of Jämtland, belonging to the Royal Svea Artillery Regiment and stationed at the fortlet of Frösö skans. A short period in the 1840’s he was a peasant at Stocke in the parish of Frösö and thereafter a crofter at Västerhus in the same parish. In 1815, he married Maria Ersdotter Korstedt of Västerhus, Frösö, b. 1796, d. 1874.   
     Sonen Edfast Olofsson, f. 1826, d. 1894, var sockenskräddare i Frösö socken och bebodde Edfaststorpet under Kungsgården, Frösö. G. 1851 med Karin Persdotter Sundin från Orrviken i Sunne socken, f. 1819, d. 1897, dotter till bonden, nämndemannen och sockenskrivaren Per Persson Sundin och hans hustru Maria Nilsdotter.      Their son Edfast Olofsson, b. 1826, d. 1894, was a parish tailor at Frösö and lived in the so called Edfast’s cottage on the estate Kungsgården, Frösö. In 1851, he married Karin Persdotter Sundin of Orrviken in the parish of Sunne, b. 1819, d. 1897, daughter of the peasant, juryman and parish clerk Per Persson Sundin and his wife Maria Nilsdotter.   
     Deras son Olof Edfastsson, antog först omkring år 1870 namnet Sundqvist i samband med sina studier vid folkskollärarseminariet i Härnösand. Omkring år 1880 ändrade han efternamn till  Sunnqvist, antagligen efter orten Sunne, varifrån hans mor kom. Han var folkskollärare och organist, först i Bräcke, sedan i Los och sist, från år 1889, i Svartvik i Medelpad. Han var gift med Märtha Berg, f. 1848, d. 1936. De hade tre barn: Edfast Axel Helmer Sunnqvist, Olof Birger Sunnqvist och Knut Valdemar Sunnqvist. Helmer Sunnqvist var kassör och handelsagent i Svartvik och sedan i Härnösand. En sonsons son till Helmer är hovrättsfiskalen, jur. kand. Martin Sunnqvist, författaren till denna text. Birger Sunnqvist var avdelningschef och disponent i ett trävaruföretag. Valdemar Sunnqvist justerade sitt namn till Knute Walter Sundquist när han emigrerade till Chicago, USA, där han var mekaniker.      About 1870, their son Olof Edfastsson assumed the surname Sundqvist when he studied in Härnösand to be a school teacher. About 1880 he changed his surname to Sunnqvist, probably to allude to Sunne, from where his mother came. He was a school teacher and an organist, at first at Bräcke, then at Los and last, from 1889, at Svartvik in Medelpad. He married Märtha Berg, b. 1848, d. 1936. They had three children: Edfast Axel Helmer Sunnqvist, Olof Birger Sunnqvist and Knut Valdemar Sunnqvist. Helmer Sunnqvist was a cashier in Svartvik and then a commercial agent in Härnösand. A great grandson of Helmer is the appeal court clerk Martin Sunnqvist, LL.M., the author of this text. Birger Sunnqvist was a head of department in a timber merchant’s company. Valdemar Sunnqvist adjusted his name to Knute Walter Sundquist when he emigrated to Chicago, USA, where he was a tool and die maker.  

     Olof Sunnqvists agnatiska ättlingar samt övriga ättlingar med namnet Sunnqvist redovisas i 2003 års Svenska släktkalendern.

*

     The agnatic descendants of Olof Sunnqvist and his other descendants bearing the name Sunnqvist are represented in the 2003 edition of Svenska släktkalendern, the Swedish family register.

*  

     Ovannämnde Erik, f. 1653, antog namnet Åkerman. Han var kanslist i kungl. kansliet i Stockholm, licentförvaltare i Riga och sedan borgmästare i Viborg, som nu ligger i Ryssland. Han dog 1739. G. senast 1688 med Maria von Elswich, f. 1660, d. 1729, dotter till Helmich von Elswich, inspektor vid järnvågen i Stockholm, och Maria Rothlöben.      The above mentioned Eric, b. 1653, assumed the name Åkerman. He was an officer in the royal chancery in Stockholm, a customs administrator in Riga and then mayor of Viborg, a town which nowadays is in Russia. He died in 1739. He no later than 1688 married Maria von Elswich, b. 1660, d. 1729, daughter of  Helmich von Elswich, inspector of the iron balance in Stockholm, and Maria Rothlöben. 

     Från deras söner Richard och Erik Helmich härstammar släkten Åkermans två levande grenar. En medlem av yngre grenen, landshövdingen och presidenten i kommerskollegium Fredrik Åkerman, f. 1800, adlades med bibehållet namn 1843. Han slöt själv sin ätt vid sin död 1877.

***

      The two branches of the Åkerman family descend from their sons Richard Åkerman and Eric Helmich Åkerman. One member of the younger branch, the lord lieutenant and the president of the national board of trade, Fredrik Åkerman, b. 1800, was ennobled in 1843. His noble family was extinct when he died in 1877.

***

Släktvapen Sunnqvist (bild):

Sköld: I blått fält en bjälke av silver åtföljd ovan av en stolpvis genomgående ekstam med två blad och nedan av fem balkar, allt av guld. 

Hjälmprydnad: En inom en blå hägnad uppväxande ek av guld med ekollon av silver.

Hjälmtäcke: Blått  fodrat med guld och silver.

Valspråk: Sicut quercus.

Antaget av med. lic. Olof Sunnqvist 2000 med medgivande för agnatiska efterkommande till hans namne, släktnamnsantagaren, att föra samma vapen, samt med medgivande för yngre släkter att föra samma vapen med differentiering.

*

Coat-of-arms Sunnqvist (picture): 

Shield: Azure a fess argent between in chief a trunk of oak palewise with two leaves or and in base five bendlets or.

Crest: Within a fence azure an oaktree or with acorns argent.

Mantling: Azure lined or and argent. 

Motto: Sicut quercus.

Assumed by med. lic. Olof Sunnqvist 2000 with permission for agnatic descendants of his great grandfather Olof Sunnqvist to use the same arms and for younger branches to use the arms differenced.

*

Släktvapen Åkerman (borgerliga släkten):

Sköld: Delad i guld, vari en uppstigande naturfärgad vildman med tre ax i högra handen, och blått, vari fem balkar av guld.

Känt sedan 1700-talet. Användes av Joachim Åkerman, f 1868, såsom riddare av Kungl. danska Dannebrogsorden.

*

Släktvapen Åkerman (the non-noble branches): 

Shield: Per fess or and azure, in chief a savage proper with three ears of corn in his dexter hand, in base five bendlets or. 

The shield is known since the 18th century. It was used by Joachim Åkerman, b. 1868, as a knight of the Royal Danish Order of the Dannebrog. 

*

Släktvapen Åkerman (adliga ätten):

Sköld: I fält av guld ett genomgående blått kors åtföljt ovan till dexter av en röd ros.

Hjälmprydnad: Ett uppkommande svart hästhuvud.

Hjälmtäcke: Svart fodrat med guld.

*****

 Släktvapen Åkerman (the noble branch): 

Shield: Or, a cross azure, in the first quarter a rose gules. 

Crest: A horse’s head sable. 

Mantling: Sable lined or.

*****