Svar:
Många oroar sig för fästingar precis som du gör. I regel är det ofarligt att bli
biten av en fästing. men ibland kan dessa djur vara bärare av två olika slags
smittämnen. Fästingar smittade med något av dessa smittämnen förekommer
i Sverige fläckvis i vissa områden bland annat i Stockholms skärgård och
söderut längs ostkusten.
Den vanligaste smittan är Borrelia som är ett slags bakterie. Ofta ger den en röd rund ring runt bettet efter en eller ett par veckor. Ringen blir större ju längre tiden går men bleknar sedan bort.
Det går inte att vaccinera sig mot Borrelia. Dessbättre är den enkel att behandla med penicillin. Även om Borrelia ofta självläker bör infektionen behandlas av läkare. Då riskerar man inga följdverkningar. I ovanliga fall kan annars bakterien hamna på andra platser i kroppen. Den kan då ge symtom såsom huvudvärk, ledvärk, trötthet eller domningar.
Fästingen kan också vara bärare av TBE-virus som i vissa fall kan ge hjärnhinneinflammation. Mindre än 5% av fästingarna bär smittan. Personer som vistas mycket i områden där det finns många smittbärande fästingar kan vaccinera sig, till exempel på vårdcentral. Små barn brukar inte få sjukdomen lika svårt som vuxna och behöver oftast inte vaccineras. Bofasta personer på dessa fästingtäta platser kan ofta ha fått en naturlig immunitet. Om man smittats av TBE-virus får man två veckor efter fästingbettet feber och huvudvärk som klingar av efter en vecka. De flesta tillfrisknar därefter spontant. Men 30% kan dock efter några symtomfria dagar insjukna på nytt, denna gång i hjärnhinneinflammation. Symtomen är svårare än tidigare med huvudvärk, muskelvärk och feber. Läkare bör då kontaktas.
Även om risken är ganska liten att man ska få någon av dessa infektioner efter fästingbettet är det inte så roligt att bli biten. Detta kan man skydda sig mot genom att klä sig så att de inte kan komma in på kroppen. Enligt vissa erfarenheter tycks fästingarna lättare dras till vita kläder. Kanske kan man lättare undgå fästingbett genom att klä sig i mörka byxor, skor och strumpor. Eventuellt kan myggmedel på underbenen också bromsa fästingarna. Man bör också undvika att gå i högt gräs eftersom fästingarna gärna sitter på grästopparna och väntar.
När man tar bort fästingen bör man undvika att klämma den på magen så att den kräks och smitta kommer in i huden. Därför är det bra att använda en liten pincett eller liknande. Det finns också en särskild fästingbortagare att köpa på apoteket. Det gamla knepet att kväva fästingen med fett fungerar ocså, men det tar tid eftersom den bara andas ett par gånger i timmen. När man tar bort fästingen kan man vrida den lite, åt valfritt håll, så lossnar den lättare.
Vad är TWAR? Bör man skydda isg när man går i skogen?
"Skogsvandrare"
_
Svar:
TWAR är en chlamydiabakterie som man misstänkt vara orsaken till några
dödsfall bland elitorienterare i Sverige. Det är dock osäkert om TWAR har
något med dödsfallen att göra. På senare tid har man istället börjat misstänka
ett virus som också sprids via älgar. Elitorienterare springer många timmar i
skogen nästan dagligen och utsätter sig då för smittrisken på ett helt annat
sätt än vad vanliga skogsvandrare gör.
En elitidrottare som tränar så hårt utsätter sig för helt andra risker när han tränar med en infektion i kroppen än vad vanliga motionärer gör. Det finns elitidrottare som dött av hjärtmuskelinflammation när de tävlat med en förkylning i kroppen. Om man tröttar ut sig så mycket som en elittävlare gör blir även kroppens immunförsvar tillfälligt försvagat. Då kan infektioner som annars brukar vara lindriga, sätta sig på platser i kroppen där de normalt inte brukar kunna hamna, till exempel i hjärtmuskeln. Det är detta som orsakat dödsfallen. Därför bör en elitidrottare inte träna eller tävla ens när han har en vanlig förkylning i kroppen. Risken för en vanlig motionär eller skogsvandrare att drabbas av detta är således närmast obefintlig. Det finns således ingen anledning till oro för dig.
Vi ska snart åka till Sydafrika på semester 2 veckor.
Vilka vaccinatationer behövs i Sydafrika? Vad gör man om
man skulle behöva blodtransfusion vid en olycka?
"Charter resenär"
Svar:
Ska ni resa till Sydafrika räcker det att se över sitt grundskydd med
vaccination mot stelkrarmp och polio. Detta bör man även ha hemma i
Sverige. Gammaglobulin mot gulsot rekommenderas också. Vanligt
gammaglobulin ger ett skydd som bara varar tre månader, men numera går
det också att vaccinera sig mot gulsot om man vill ha ett mer långvarigt
skydd. Tre sprutor ger ett skydd som varar minst tre år Det kan vara bra för
den som vistas ofta eller länge utomlands.
Med tanke på HIV-risken bör man generellt undvika blodtransfusioner i Afrika.
Då är det bättre att snarast transporteras hem för att få behandlingen i
Sverige. I Sydafrika är risken för HIV betydligt mindre än i andra afrikanska
länder även om risken är något större än i Sverige. Om du är tvungen att få
blodtransfusion i Afrika och inte genast kan åka hem, bör behandlingen ske i
Sydafrika och inte i något annat centralafrikanskt land.
Jag är en yrksearbetande kvinna på 54 år. Jag har ständigt sus i öronen. När
det är tyst runtomkring mig är det irriterande. Vad beror det på?
"Ylva"
Svar:
Om man vistas i ett helt tyst rum kan alla höra ett svagt susande i öronen.
Ljudet kommer från innerörats hörselceller och hörselnerven.
Vissa personer kan uppleva ett intensivare brus som stör upplevelsen av tal
och musik. Detta kallas för tinnitus. Orsaken till sådana svårare susningar
och biljud är skador på innerörat eller hörselnerven. Oftast är också hörseln
nedsatt. Vanligaste anledningen till dessa skador är bullerskador hos dem
som arbetat i bullrig miljö utan hörselskydd, eller den hörselförlust som
drabbar alla med stigande ålder. Hörselceller som slutat fungera kan ge ifrån
sig impulser som uppfattas som ljud. Det finns ingen känd medicin eller
operation som kan ta bort susandet. Eftersom susandet är mest irriterande i
en tyst omgivning upplever vissa lindring när det finns ljud runtomkring, till
exempel en väckarklocka som tickar eller en radio som står på.
Jag är en frisk 50-årig kvinna som av och till blir så torr i munnen. Vad kan
man göra åt det?
"Vera"
Svar:
Torra slemhinnor i munnen kan uppstå när det bildas för lite saliv i munnens
spottkörtlar. Det är ett vanligt problem med stigande ålder. Den som andas
mycket med öppen mun, till exempel under sömnen, kan också känna av
besvär med muntorrhet. Personer med autoimmuna sjukdomar som
reumatism har oftare besvär med muntorrhet. Vissa läkemedel kan också ge
munntorrhet, till exempel psykofarmaka och åksjukemedel. På apoteket finns
salivstimulerande sugtabletter och saliversättningsmedel som kan lindra
symtomen. Även sockerfritt tuggummi kan göra nytta.
Fråga:
Jag har astma som kommer i perioder och blir sämre under våren när det
finns mycket pollen. Jag har fått behandling med luftrörsvidgande medel
(Bricanyl och Pulmicort Turbuhaler) som jag kan andas in när jag får besvär.
Detta hjälper dock bara tillfälligt. Finns det annan behandling som kan lindra
besvären bättre?
"Andfådd"
Svar:
Astma har blivit dubbelt så vanligt under de senaste30 åren. Sannolikt beror
det på försämrat inomhusklimat. Samverkan mellan luftföroreningar och
pollen kan också ha betydlese. 4% av befolkningen Sverige har astma och
7% av ungdomarna i Norrland har astma.
Det finns två sorters astma. Den allergiska astman börjar oftast i
ungdomsåren och kan drabba personer som också har anlag för andra
allergier och eksem.
Den icke-allergiska astman kommer vanligen först i vuxen ålder.
I båda fallen uppkommer andnöd och pip i bröstet beroende på inflammation,
svullnad och kramp i luftrören.
I första hand brukar man behandla astma med cortisonpreparat som man
andas in i pulverform, till exempel Pulmocort Turbuhaler eller Becotide
Diskhaler. Kortison fungerar genom att minska svullnaden och
inflammationen i luftrören. På senare år har man insett att behandling med
cortisonspray är så pass viktig att det blivit förstahandsbehandling. Om man
akut får svårt att andas kan man dessutom använda korttidsverkande
luftrörsvidgande inhalationsmedel (beta-2-receptorstimulerande medel, till
exempel Bricanyl Turbuhaler eller Ventoline Diskhaler).
Man brukar föredra läkemedel som man andas in framför tabletter, eftersom
medicinen vid inandningen hamnar direkt i lungorna där behandlingen
behövs. Tidigare användes freonhaltiga gassprayer men dessa gav inte alltid
lika bra effekt.
Om den här basbehandlingen inte hjälper tillräckligt, kan man lägga till
andra mediciner. Tillägg med ett långverkande beta-2-receptorstimulerande
medel som också andas in eller som tas som tablett kan förbättra symtomen
genom att vidga luftrören. Teofyllintabletter kan ha liknande effekt. Det finns
också en antikolinergika spray (Atrovent) som fungerar luftrörsvidgande men
den hjälper bättre vid kronisk bronkit än vid ren astma.
Vid kraftiga allergiutlösta besvär kan inandning med Kromoglikat (till
exempel Lomudal) blockera den allergiska reaktionen. Antihistamintabletter
(till exempel Teldanex eller Clarityn) kan också minska allergiska reaktioner.
Riktigt besvärlig astma kan också behandlas med kortisontabletter.
För att själv kunna följa hur mycket medicin som behövs är det bra att köpa
en PEF-mätare (peak expiratory flow meter) på apoteket. Den mäter hur bra
luften kan passera genom luftrören så att man själv kan kontrollera om
behandlingen är tillräcklig.
Det finns således ganska många olika mediciner för att behandla astma
med. Bäst är att ta kontakt med din distriktsläkare så att denne kan
skräddarsy den behandling som passar dig bäst.
_
Fråga:
Jag har märkt sämre urinstråle vid vattenkastning sedan lång tid. Min läkare
har sagt att detta beror på att prostatan är förstorad och att detta kan
opereras. Då finns en liten risk att den sexuella förmågan kan påverkas. Nu
har jag läst att det finns mikrovågsbehandling och tabletter som också kan
hjälpa för mina besvär. Vad är det för skillnad mellan de olika
behandlingarna?
"Pensionär"
Svar:
Det är mycket vanligt att prostatakörteln kan förstoras med åren. Då kan
urinröret som passerar genom prostatakörteln klämmas till. Därvid kan
urinstrålen blir sämre vid vattenkastning. Man kan behöva kissa oftare och
det kan bli efterdropp.
Detta kan opereras genom att man helt tar bort prostatakörteln. Det
vanligaste är dock att man istället gör en TUR-P operation där man hyvlar
bort prostatavävnaden bit för bit genom urinröret. Då räcker det med
ryggmärgsbedövning. För yngre män kan en nackdel vara att
sädesutlösningen efter operationen inte fungerar normalt då sädesvätskan
istället hamnar i urinblåsan. Detta kan försvåra för den som vill skaffa barn.
På senare tid har det kommit några olika mediciner som påstås kunna
minska besvären så att operation kanske kan undvikas eller uppskjutas.
Ett nytt medel som kommit är alfa-1-receptorblockerare (Hytrinextabletter).
som slappar av den glatta muskulaturen i prostatakörteln. Detta minskar
prostata körtelns tryck på urinröret så att detta blir mindre tillklämt och
urinflödet förbättras. Eventuell förbättring märks efter fyra veckors behandling.
Ett annat nytt medel som kommit är Proscar. Det är en tablett som hämmar
prostatakörtelns tillväxtenzym. Ett halvårs behandling med detta medel har
kunnat minska prostatkörtelns storlek med 20-30%. En nackdel är att
behandlingen måste pågå i ett halvt år innan någon effekt av behandlingen
märks. Först då kan man veta om tabletterna hjälper mot besvären eller inte.
Jämfört med en TUR-P operation är förbättringen av urinflödet ganska
marginell. Dessutom kan tabletterna under behandlingstiden ge biverkningar
som impotens, yrsel eller nästäppa. Proscar sägs ge impotens i 5% och alfa-
1-receptorblockerare i 1%. Om tabletterna har effekt efter
utvärderingsperioden på en månad respektive sex månader behöver
behandlingen fortgå tills vidare. När behandlingen upphör återkommer
prostatasymtomen som tidigare.
På flera sjukhus provar man också behandling med mikrovågor (TUMT)
av samma typ som i en mikrovågsugn. Med denna behandling värms
prostatan upp till 50-60 grader. Närliggande vävnad dödas av detta. Det,är
inte känt varför behandlingen har effekt, men en teori är att nervändsluten i
prostata förstörs av behandlingen. Denna behandling har också visat sig
kunna förbättra prostatabesvären, men det är ännu oklart om denna effekt är
bestående. Särskilt besvär med trängningar kan bli bättre med denna
behandling. Detta skulle kunna bero på just att nervändarna förstörs i
prostatan. Även tillklämningen av urinröret som går genom prostatakörteln
minskar så att urinflödet förbättras något. Metoden är ännu inte så utprovad
att man vet om potensen kan påverkas. Vid en TUR-P operation är risken för
potensstörningar dock större.
Både mikrovågsbehandlingen och behandling med tabletter har dock
endast effekt vid lätta och måttliga symtom. Fortfarande är operation med
TUR-P metoden den mest effektiva och den används därför oftast när
symtomen är mer uttalade. För att avgöra vilken behandling som är bäst
brukar man göra en flödesmätning av urinen. Tar det mer än 15 sekunder att
kissa 1 dl talar det för att en operation kan övervägas. Om du talar med din
läkare eller en urolog så kan du få besked om vilken behandling som är bäst i
ditt fall.
Vad kan man göra åt mina åderbråck?
"50-årig kvinna"
Svar:
Det är mycket vanligt med åderbråck, speciellt hos kvinnor. Man tror att en
ärftlig eller hormonorsakad svaghet i vener och klaffar kan vara en anledning
till att vissa lättare får åderbråck.
Åderbråck uppkommer när blodets återflöde från benen till hjärtat inte fungerar riktigt. Det kan bero på att klaffarna i venerna läcker. Normalt rinner det syresatta blodet ut i benen genom artärerna. Sedan rinner blodet tillbaka igen till hjärta och lungor genom venerna. Blodet pumpas upp från benen när man använder benmuskulturen i stående och gående. När man ligger rinner blodet tillbaka lätt ändå.
Det finns klaffar i venerna som hindrar att blodet rinner baklänges ner i benen igen efter att det pumpats upp av att man använt benmuskulaturen. Om klaffarna börjar bli otäta och läcka, stockar sig blodet i venerna. Man ser att venerna spänns ut av blodet. Benen kan även svullna och spänna. Svullnaden minskar om man lägger benen högt, lindar dem med en elastisk linda eller använder en kompressionsstrumpa. En stund promenad och motion mildrar också besvären. Åderbråck kan också opereras bort. Blodet får då rinna i något annat kärl.
Om man är gravid kan åderbråcken bli sämre, men använder man kompressionsstrumpa brukar det inte vara något problem. Oftast ger sig åderbråck till känna först när man blir äldre. Klaffarna i venerna börjar läcka och fungera sämre. Arbete med långvarigt stillastående kan skynda på besvären. Likaså kan övervikt försämra situationen. Klaffarna kan också skadas om man tidigare haft blodproppar i benen.
Vilka vaccinationer rekommenderar du för en kortare semesterresa i Asien?
Hur kan vi skydda oss mot magbesvär mm?
"Resenär"
Svar:
Planerar man en resa i Asien bör man se över sitt vaccinationsskydd. Vid alla
utlandsresor är det bra att ha ett grundskydd med polio, stelkramp och difteri.
Har man under livet fått 5 - 6 poliosprutor anses skyddet räcka resten av livet. Stelkramp och difterivaccinatioen bör förnyas ungefär vart tionde årefter att man fått grundimmunisering med tre sprutor med bestämda mellanrum. Har man fått sammanlagt fyra stelkrampsvaccinationer behöver den inte förnyas förrän efter lång tid, ca 30 år. Grundvaccinationerna får numera alla barn på barnavårdscentralerna.
Vid resa i Asien bör man dessutom skydda sig mot gulsot, hepatit A. Detta kan antingen ske med en gammaglobulinspruta, som har skyddande effekt under tre månader. Önskas ett mer långvarigt skydd kan man numera även vaccinera sig mot gulsot.
Risken att få en allergisk reaktion vid grundvaccinationen eller av gammaglobulin är mycket liten om man inte tidigare reagerat på dessa vaccin.
Med detta vaccinationmsskydd klarar man sig bra i Asiens storstäder. I vissa enstaka områden kan det behövas ytterligare vaccinationer.
I områden med parasitsjukdomen malaria kan profylax med tabletter komma ifråga. I Asien räcker det inte alltid med de vanliga klorokintabletterna eftersom där finns resistenta malariastammar. Klorokinfosfattabletterna doseras 250 mg 2 tabletter/vecka under resan samt 4 veckor därefter. (Doseringen ökas vid hög kroppsvikt) Man bör även skydda sig mot mygg och insektsbett (långärmad klädsel, myggolja, moskitnät över sängen).
Den som vill vara på säkra sidan - både mot sjukdomar och onödiga vaccinationer - kan kontakta infektionskliniken på närmaste sjukhus för att få råd. Där får du också besked om några platser på din resrutt motiverar malariaprofylax eller något kompletterande vaccinationsskydd.
När man reser utomlands till varmare länder är det också viktigt att tänka på vad man äter och dricker. I varma klimat trivs olika mikroorganismer bättre än i Sveriges kyligare klimat, och sprids därför lättare. Vanligaste orsaken till turistdiarre är sjukdomsalstrande kolibakterier och giftbildande stafylococcer. Salmonella, Campylobakter och Shigella bakterier kan ge mer besvärliga magsymtom.
Det finns inga vacciner som skyddar mot alla dessa infektioner, men de kan enkelt förebyggas om man följer några enkla råd:
-Drick inte vattenledningsvatten utan att först koka det 10-15 min. Eller drick buteljerat mineralvatten. Tänk på att isbitar kan innehålla bakterier.
-Var mycket försiktig med färska grönsaker, särskilt sallad, tomater och andra okokta grönskaer. De bör först ha sköljts i rikligt med kokat vatten. Säkrast är att koka grönsakerna och skala frukten.
- Undvik glass, vispgrädde, opastöriserad mjölk, konditorivaror med krämer, kalla såser, majonäs, kalla pastejer och kallskurna pålägg. Här kan finnas gott om bakterier.
- Ät inte råa skaldjur som ostron och musslor. Det kan innbeära risk för gulsot och diarreer.
-Se upp för mat som varmhålllits lång tid. Där kan bakterier börja växa till. Kött bör vara genomstekt eller välkokt (kan förutom bakterier även innehålla parasiten trikiner).
Vid resor till varmare trakter är en bra tumregel: Koka det, stek det, eller glöm det. Då kan man minska risken att drabbas av såväl en banalare turistdiarre som en alvarligare infektion på resmålet. Trevlig resa.
Varför får jag kramp i benen?
"Nattliga muskelkramper"
Svar:
Kramp uppstår när en muskel drar ihop sig hårt utan att det sker viljemässigt.
Muskeln blir stenhård och det gör ont. Ibland kan sådan kramp uppkomma vid
rubbningar i saltbalansen i muskeln. Saltbrist kan ge upphov till kramp hos en
frisk person. Man kan förlora salt om man svettas mycket. Om man till
exempel spelar en hård tennismatch i varmt väder kan man förlora så mycket
salt att kramp uppstår.
Kramp kan också drabba simmare beroende på avkylning så att
blodcirkulationen i muskulaturen tillfälligt blir sämre.
Av en liknande anledning brukar man uppmana folk att inte simma när de just
har ätit eftersom blodet efter måltid dirigeras till tarmen för att hjälpa till med
matsmältningen. Förutom sämre ork kan sämre blodgenomströmning i
muskulaturen även leda till muskelkramp.
Ingen har kunnat komma med en bra förklaring till de häftiga muskelkramper
som ibland väcker fullständigt friska personer mitt i natten. Vadmuskeln är
den muskel som oftast råkar ut för kramp, och den kan ibland lösas genom
att töja muskeln genom att trycka ned hälen och dra upp tårna. Krampen kan
också släppa om man masserar muskeln eller lägger om varma eller kalla
handdukar. Den som har täta besvär med kramper kan även pröva Kinin
tabletter som kan fås på recept av distriktsläkaren.
_
Varför får jag födelsemärken?
"Prickar"
Svar:
Födelsemärken eller så kallade leverfläckar består av en samling
pigmenterade celler i huden. Pigmentet heter melanin, vilket kommer från det
grekiska ordet för svart. De flesta av dessa fläckar är helt ofarliga. De kan
finnas i huden från födelsen, eller så kan de långsamt utvecklas under årens
lopp. Under en graviditet eller efter perioder med intensiv solning, uppstår
ofta nya leverfläckar. Vanligen är de helt godartade. I några få fall kan de
utvecklas till cancer, malignt melanom. Om cellerna förändras så att
leverfäcken börjar växa, mörkna, bli oregelbunden, klia eller blöda bör den tas
bort. En läkare kan avgöra om något av dina leverfläckar behöver tas bort i
lokalbedövning. Du kan också själv titta på dina leverfläckar då och då för att
se om någon av dem ser avvikande eller misstänkt ut. Det är oftast inte
praktiskt möjligt att ta bort alla ofarliga leverfläckar på kroppen eftersom de
kan vara väldigt många till antalet, dessutom kommer det nya med tiden.
Bästa sättet att förhindra uppkomsten av både ofarliga leverfläckar och
malignt melanom är att skydda sig mot starkt solljus, särskilt på varmare
breddgrader, genom att ha långärmad klädsel eller använda en
solskyddskräm med tillräcklig skyddsfaktor. Man bör undvika att bli bränd av
solen. Helst bör man inte sola alls. Ljushyade personer är mer känsliga för
soljuset medan mörkhyade personer inte behöver vara lika försiktiga.
Har jag fel på hormonbalansen?
"Hårig"
Svar:
Det är vanligt med generande hårväxt av "manligt" slag. Den kan finnas på
kinder, överläpp, haka, bröst eller ofta bara kring bröstvårtorna. Vanligen är
det ofarligt. Oftast finner man ingen särskild förklaring till hårväxten. I de fall
där hårväxten beror på en rubbning i hormonbalansen förekommer ofta också
menstruationsrubbningar. De flesta fall av sådana ovanliga
hormonbalansrubbningar börjar i puberteten. De är oftast också ärftliga. Om
du har mycket besvär av din hårväxt kan du kontakta din läkare. Om det
behövs kan man med ett blodprov mäta halten av manliga hormon i blodet.
Kvinnor med generande hårväxt bör också undvika vissa sorters p-piller med
den sorts gestagenhormon som kan stimulera hårväxten ytterligare. Din
läkare kan också ge råd om vilka metoder som finns för att ta bort den
generande hårväxten.
© 1996
E-mail=cfgbz9wi001(a)sneakemail.com