Mina föräldrar heter Margit och Lennart Eliasson och bor
på en skogsgård i Ovanmo i Ångermanland , dvs i norrland.
Gården är på 75 ha och har alltid brukats av våran släkt,
om jag inte minns helt fel så fanns det inte ens en by där
innan mina förfäder kom dit.
Lennart
Min pappa har varit snickare i nästan hela sitt liv, och en mycket
duktig sådan också. Han lyckades med den svåra uppgiften att ta
över föräldragården i norrland och inte bli arbetslös. Nej pappa
har alltid haft mer jobb än han har kunnat åta sig.
Väl uppe i norrland så lät han den som ville ha ett jobb utfört vara
hans arbetsgivare. Så man kan väl säga att han frilansade de sista
10 åren av sitt verksamma yrkesliv.
Han är idag pensionerad och jobbar numera mest i sin egen skog,
men han kan fortfarande inte låta bli att bygga, det kommer stän-
digt nya byggnader på gården. Dessutom är han duktig på att till-
verka t.ex fönster, dörrar och möbler, vilket han gör emellanåt när
andan faller på.
Han har också tävlat i drag, i enspann, vilket är en sport där du åk-
er skidor och din hund drar en pulka som väger 30 kg. Han var
som vanligt målinriktad och envis, och lyckades också bli svensk
mästare i seniorklassen. Under tiden blev tre av våra Dobbermans
brukschampions.
Idag har dom ingen hund längre och pappa är inte längre ute och
springer flera mil på kvällarna. Nej nu tar de det lungt och sitter
ofta på altanen och fikar, det är dem väl unnat.
Margit
Min mamma jobbade mest kväll när jag var liten för att kunna va-
ra hemma med mej och min syster när vi växte upp. Sen läste hon
in grundskolekompetensen och blev så småningom postkassörska,
ett val som jag tror att hon ångrar lite idag eftersom hon fick svå-
ra förslitningsskador i armarna och är sjukpensionär idag.
Men tro inte att hon är inaktiv för det, nej min mamma har lyckats
med bragden att ändra på grundlagen! Det är nog inte många som
ens tror att det är möjligt att åstakomma för vanliga medborgare.
Hon och en dam som heter Margareta Palm är språkrör för Mormor-
supproret, en oberoende aktionsgrupp som arbetar för barnets rätt
till sin släkt, och sitt nätverk. En sak hon engagerade sig i efter att
min syster tagit sitt liv, och hennes då 3,5 år gamla son Dennis fick
socialförvaltningen som vårdnadshavare.
Hon insåg då att som anhörig hade hon ingen talan och ingen vil-
le lyssna på henne när hon försökte hjälpa Dennis, det var faktiskt
så illa att mina föräldrar inte ens underrättades då nya beslut togs,
och heller inte tillfrågades, fastän de var de som bäst kände Den-
nis.
De fick också förklarat för sig att de var direkt olämpliga som ev.
vårdnadshavare för Dennis, p.g.a. att eftersom deras dotter hade
valt att ta sitt liv så hade de svåra skuldkänslor och det skulle på-
verka Dennis hette det. Men det var ingen som frågade om de an-
klagade sig själva, de bara antogs göra det.
När min mamma insåg hur lite de anhöriga har att säga till om vid
sådana här situationer, så insåg hon att grundlagen behövdes änd-
ras på. Då tog hon kontakt med Margareta Palm och tillsammans
ändrade de grundlagen. Det var ingen snabb process, de fick under
flera års tid försöka påverka politiker och samla in namnunderskrif-
ter osv, men det gick!
Under tiden de har drivit Mormorsupproret så har de kommit i kon-
takt med folk från hela Sverige, som på något vis har haft problem
i kontakten med socialförvaltningen. De har mött många som likt
min mamma o pappa har nekats vårdnaden av sitt barnbarn, då
deras barn omkommit på olika sätt, eller råkat illa ut pga alkohol,
droger eller psykiska problem, och deras barn i sin tur har omhän-
dertagits och placerats ut i fosterhem, trots att det funnits anhöri-
ga som kämpat för att få vårdnaden om barnen.
Titta gärna in på deras hemsida och läs om mormorsupp-
roret, vad de har åstadkommit och vad de kämpar för nu.
