Noxçiyçö / Txetxenia / Chechnya

 


Sobiet Batasuna zeneko taula gehiago hemen, bereziki Kaukasokoa (mapa orokor bat)
Errusiera transliteratuak ageri da hemen, Txetxenera 1993tik ezarri den alfabeto latino ofizial berriara moldatua (ikus Alphabet Street atala). Zeinu diakritiko bereziak honela ageri dira, ASR sistemarekin adieraziak:
s< [caron]
g· s¸ [puntua goian] [cedilla]
n+ [n eraldatu bat]
z [z marraz gurutzatua]
 

Check other tables from the former Soviet Union, specially that of the Caucasus (good general map). Russian names appear transliterated an Chechen ones have been adapted to the bewly stablished Latin script (Check the Alphabet Street section). The following signs are written in ASR system:
c< [caron]
g· s¸ [dot above] [cedilla]
n+ [modified n with descender]
z [z with bar]


Txetxenia

Txetxenia: 15,000 km2-ko herria, Kaukasoko Ipar Ekialdean. Garai sobietarrean, Txetxen-Ingux-en errepublika zeritzon, baina independentzia mugimendua hasi zenean, Inguxak banandu egin ziren eta Errusiari lotuta segitzea erabaki zuten. Txetxeniak 1992an proklamatu zuen independentzia, baina kontrola bereganatzen saiatu zen Errusia, 1994-1996 urteak bitarteko gerra kriminal baten bidez. Azkenean txetxenek irabazi zuten, eta de facto, independenteak dira orain. Gerra aurretik 1,1 milioi biztanle ziren, bi heren txetxen, heren bat errusiar.1992tik txetxenera (hizkuntza kaukasiarra; ergatiboa ere bai, euskara bezala) alfabeto latino batekin idazten da ofizialki, eta 1997ko irailetik huraxe da errepublikako hizkuntza ofizial bakarra.
 

Bi taula: bata Txetxenia independentearentzat, bestea behean errepublikatik kanpoko izenekin.

Chechnya

Chechnya: Some 15,000 sq km, on the North East Caucasus. In the soviet era it was part of the Chechen-Ingush republic, but when the independence movement came, the Ingush (a nation with a very related language) secceeded to form Ingushetia and remain within Russia. Chechnya proclaimed independence in 1992 but Russia tried to regain control through total war against the Chechens between 1994 and 1996. The Chechens finally won and now they are de facto independent again. Before the war, some 1.1 million people lived there, two-thirds of them ethnic Chechens and a quarter Russians. Since 1992 officially Chechen, a Caucasian language (with ergative construction, like Basque), is written in the Latin script, and since september 1997 it is the sole official language in the republic.
 
Two tables here, one for Chechnya proper, the other below for names outside the republic
 

* Errusieraz / * Russian

* Txetxeneraz

*C<ec<nja [Chechnya], C<ec<enskaja Respublika Ic<kerija [official]

*Noxçiyçö, Noxçiyn Respublika Noxçiyçö [official]

Ac<hoj-Martan

Jas¸xoyn-Marta, Thex·a-Marta

Agis<batoj

Eg·as¸beta

Agis<ty

Eg·as¸tha, Eg·as¸the

Alhanc<urtskaja dolina [valley]

S¸inareg·an yuq·

Alhan-Jurt

Jalxan-Yurt

Alhan-Kala

Jalxan-G·ala

Alhazurovo

Olxazar-Khotar

Argun [river]

Orga

Argun

Orga, Ustrada-Evl*, Ustarg·ardoyn-Evl*

Aslanbek-S<eripovo

Aslanbek-S¸eripovo

Assa [river]

Jassa

Assinovskaja

Exa-Borze

Atagi

Atag·a

Avtury

Evtara

Bac<i-Jurt

Bjaçin+-Yurt

Bajtarki

Baytarqe

Bamut

Bummat

Bass [river]

Bas

Belaja [river] --> Gudermes

Belgatoj

Belg·atoyn+-Evl

Belorec<'e

Ilasxan-Yurt

Benoj

Beni-Khotar

Benoj-Vedeno

Benoyn+-Vedana

Borozdinovskaja

Borozdinovski

Borzoj

Borze

Braguny

Borg·ane

Bratskoe --> Nogamirzin-Jurt

C<anty-Argun [river]

Ç·äntiyn+-Orga, Ç·änti-Orga

C<anty-Jurt --> Pravoberez<noe

Ca-Vedeno

C·en Vedana

C<ec<en-Aul

Çeçana, Çeçena

Centaroj

C·öntara, C·ontara

C<ervlënnaja

Orz-G·ala

C<oc<in-Jurt

Cocin-Evl

Dargo

Därg·a

Dattyh

Dättaxa

Doc<u-Borzoj

Doça-Borze, Doçu-Borze

Dokha-Jurt

Doqqa-Yurt?, Tolstoy-Yurt, Devletgirin-Evl*, Devlitgiyr-Evla*

Duba-Jurt

Dubin-Evl

Dubovskaja

Dubovski

Dys<ni-Vedeno

Dis¸ni-Vedana

Dz<alka [river]

Dzalq

Èjzenam [lake] --> Kazenoj-Am

Èlin-Jurt

Jelin-Yurt

Èlistanz<i

Elistanza, Elstanza

Èngenoj

Engana

Èrsenoj

Ersana

Galajty

G·alaythe

Gehi

Gixtha, Gixthe

Geldagana

Geldagana

Germenc<uk

Germaçik, Germaçig

Gikalovskij

Gikalov-Yurt

Gojskoe

G·aysi

Gojtinka [river]

G·oy

Gojtkort [mountain]

G·üyta-Korta

Gojty

G·oytha, G·oythe

Goragorskij

Goragorsk

Gordali

G·ördala

Grebenskaja

Grebenski

Groznyj [capital]

Sölz-G·ala, Dzoxar-G·ala [1]

Grus<evoe

G·us¸-Körte

Gudermes [river]

Gums

Gudermes

Gümse

Guni

Güna

Gunoj

Gün

Gvardejskoe --> Èlin-Jurt

Hal-Kiloj

X·ala-Kela

Hankal'skaja [mountain]

Süyra-Korta

Hankal'skoe us<c<el'e [gorge]

S¸ina Süyran yuq·, S¸inasüyran yuq·

Harac<oj

Xoraça, Xaraço

Harsenoj

X·ärsana

Hattuni

Xottane, Xottani

Hidi-Hutor

Xidin-Khotar

Hulhulau [river]

Xulxulo

Ic<kerija [region]

Noxçiyçö, Noxçiyn moxk

Il'inskaja

Basa-G·ala

Is<c<ërskaja

Is¸çyorski

Is<hoj-Jurt

Is¸xoyn+-Yurt, Is¸xoyn-Evla

Istisu

Melçxe

Itum-Kale

Iton-Qälla

Jalhoj-Mohk

Yalxoyn+-Moxk

Kac<kalykskij hrebet [mountain range]

G·açalqin rag·

Kalinovskaja

Kalinovski, Galne

Kargalinskaja

Kargalinski

Katyr-Jurt

Kotar-Yurt, Kotarin+-Yurt

Kazenoj-Am [lake]

Q·özan jam

Kenhi

Kenxa

Ken'-Jurt

Galne

Kirov-Jurt

Tevzana

Kobi

Kobi

Kolhoznoe --> Argun

Komsomol'skoe

Berdakhel, Berdkhel

Kos<kel'dy

Qos¸kelda

Kulary

G·ulare

Kurc<aloj

Kurçala, Kurçaloyn+-Evla

Kurdjukovskaja

Kurdyukovski

Laha-Nevre

Laxa-Nevre

Lakha-Nevre

Laqa-Nevre

Lermontov-Jurt

Lermontov-Yurt

Mahkety

Maxkatha, Maxkathe

Majrtup

Mayrtup

Makaz<oj

Makaza

Malye Varandy

Laxa-Varanda

Martanka [river]

Marta

Meken-Jurt

Makane

Mekenskaja

Makan-G·ala

Mesker-Jurt

Meskar-Evl

Nadterec<noe --> Laha-Nevre

Naurskaja

Novr-G·ala

Nikolaevskaja

Saltiyn+-G·ala, Salt-G·ala

Nogamirzin-Jurt

Nog·amirzin-Yurt

Novaja Z<izn' --> Geldagana

Novogroznenskij --> Ojshara

Novos<c<edrinskaja

Novos¸çedrinski

Novye Atagi

Zima Atag·a

Noz<aj-Jurt

Nazin-Yurt

Ojshara

Oysangur

Oktjabr'skoe --> C<oc<in-Jurt

Orehovo

Yandi?

Pamjatoj

Px·ämta

Pervomajskaja

Mamakhin Khotar, Mamaqin khotar

Petropavlovskaja

Çurttog·i, Çurttog·e

Pravoberez<noe

Ç·äntiyn-Yurt, Ç·änti-Yurt

Ros<nic<u

Ros¸niçu

S<aami-Jurt

S¸ajmin+-Yurt

Sajasan

Sesana

S<alaz<i

S¸alaza

S<ali

S¸ela

Samas<ki

Semajas¸ka

S<aro-Argun [river]

S¸ara-Orga

S<atoj

S¸üyta-G·ala

S<elkovskaja

S¸elkovski

S<elkozavodskaja

S¸elkozavodski

Sel'mentauzen

Selman-Tevzana, Selma-Tevzana

Serz<en'-Jurt

Sirza-Evl, Sirz-Evla

Severnyj [airport]

S¸ayx Mansur

Sovetskoe --> S<atoj

Staraja Sunz<a

Sölze

Starogladkovskaja

Starogladkovski

Starye Atagi

Yoqqa-Atag·a

S<uani

S¸öna

Sulak [river]

G·oysu

Sunz<a [river]

Sölza

Sunz<enskij hrebet [mountain range]

Tas¸xoyn rag·

Suvorov-Jurt

Suvorov-Yurt

Tazen-Kale

Teza-Qälla

Terek [river]

Terk

Terskij hrebet [mountain range]

Çergaziyn rag·, Çergiziyn rag·

Tezen-Kale --> Tazen-Kale

Tolstoj-Jurt --> Dokha-Jurt

Ulus-Kert

Ulus-Kert

Urus-Martan

X·alxa-Marta

Us<kaloj

Us¸qälla

Valerik

Valargthe

Vas<indaroj

Vas¸indara

Vedeno

Vedana

Verhnij Naur --> Lakha-Nevre

Vinogradnoe

Bamat-Yurt

Zakan-Jurt

Zakan-Yurt, Zakin-Yurt

Zandak

Zandak, Zandaq·

Zibir-Jurt

Zibir-Yurt

Znamenskoe

Ç·urg-Yurt, Ç·ulg-Yurt

* zaharkituriko izenak
[1] Grozni hiriburuari Dzoxar-G·ala izena eman zioten 1997an Djokhar Dudaiev lehendakari hilaren omenez, baina erabakia atzera bota zuten gero. Nolanahi ere, jatorrizko txetxenerazko benetako izena Sölz-G·ala da.

* names considered to be obsolete according to the sources used.
[1] The capital was renamed Dzoxar-G·ala in 1997 after the late president Dzhokhar Dudayev, but the decision was overruled later. Anyway, the true native chechen name is Sölz-G·ala.


Txetxeniatik kanpo / Outside Chechnya

* Errusieraz / * Russian

* Txetxeneraz

Beslan

Beslan, Bersin-Yurt

C<ërnoe more [Black Sea]

Järza hord

Galjugaevskaja

Gülgani

Hasavjurt

Xasun-Yurt

Kaspijskoe more [Caspian Sea]

Tarqoyn hord

Mozdok

Mazlak

Severo-Osetinskaja Respublika [North Ossetia]

Q·ilbseda-Hiriyn Respublika

Troickaja

Obarg-Yurt

Vladikavkaz

Burithe

Laguntzaileak / Informers: Peeter Pall, Thomas Tvegaard
Eguneratua / Updated: 1997-11-23
Loturak / Links: http://www.chechnya.org
 
 

Mapak / Maps

 
Txetxenia eta inguruak / Chechnya and the surroundings

Main page

Table index

Looking for info

Links / Loturak

Your comments

Sarrera orrira

Taulen aurkibidea

New! / Zer berri?

Alphabet Street

Bisitarien iritzia

geonative@oocities.com

Zure iritziak, zuzenketak, gehikuntzak ...

Your comments, corrections, additions ...

GeoNative © Luistxo Fernandez & Marije Manterola


This page hosted by

GeoCities

Get your own Free Home Page